Av Sven Zetterlund.

Klockan är sju på morgonen och barnen i Kemimias by är i full färd med morgonsysslorna. Några kommer bärande på de lamm och kalvar som sovit tillsammans med massajerna inne i hyddorna under natten. Andra mjölkar får inne i en fålla bredvid en av hyddorna. Alla hjälps åt, både små och stora, och snart är morgonbestyren avklarade.

Första skoldagen
Några av barnen försvinner in i sina hyddor, och när de en stund senare kommer ut igen har de bytt sina färggranna massajskynken mot stiliga skoluniformer. Det är dags att gå till skolan.
  För Charity och Labatim är det en väldigt spännande dag - den första skoldagen - och det känns säkert tryggt att få hålla broder Moses i handen när de ger sig iväg över savannen bort mot Talek Primary School.

Morgonsamling och fotografering
Vi är snart framme och i skolan börjar dagen med morgonsamling ute på gården. Barnen ställer upp i en stor fyrkant runt flaggstången och en av pojkarna hissar Kenyas flagga medan alla sjunger. Sedan läser barnen en bön tillsammans innan de försvinner in i sina klassrum.
  Kvar på gården står de 26 barnen som idag börjar i Mama Zebra Class, och tillsammans med bland annat fröken Magdaline M. Pesi och rektorn Boniface Njenga blir det uppställning för fotografering.
  Det är en stor dag för 26 små klappande hjärtan.

Minst åtta år i skolan
I Talek Primary School går idag 256 massajbarn (2003) i åldern 4 till 14 år. Efter två förberedande år i "kindergarten" börjar barnen i årskurs 1 och efter åtta skolår uppdelade på tre terminer per år väntar secondary school på de elever som ska studera vidare. Det förutsätter att barnen flyttar till staden Narok, ca 10 mil bort eller Nairobi.

Mama Zebra Class
De 26 barnen i den klass som nu sponsras av Mama Zebra-fonden är alla i åldern 5 till 6 år och kommer i huvudsak från familjer som normalt inte skulle ha råd att skicka sina barn till skolan. Från fondens sida har vi lovat att stå för de skolkostnader föräldrarna annars måste betala. Det gör vi under minst åtta år ­ 10 år om vi också räknar in "kindergarten". Fonden kommer också att betala en del av klassrummets inredning och lärarens lön.
  Det finns bland massajerna ett visst motstånd till att skicka sina döttrar till skolan eftersom många hellre gifter bort dem i utbyte mot boskap och andra gåvor. Det är därför mycket glädjande att vi i den här klassen fått med hela 10 flickor bland de 26 barnen.

Nya möjligheter...
I december 2002 fick Kenya en ny regering som bland annat slopade skolavgifterna. Det innebär att kostnaden per barn och år i Primary School blir ca 400 kronor lägre än vad vi från början hade beräknat. Det ger oss möjlighet att redan nu starta ett nytt angeläget projekt, nämligen att ersätta den del av skolan som idag består av enkla träskjul med en riktig stenbyggnad.

En underbar känsla
Inne i klassrummen jobbar barnen tyst och flitigt. De får lära sig matematik, engelska, historia, geografi, biologi och swahili - språket som de flesta talar i Östafrika. För maa, massajernas eget språk, kan bara massajer förstå.
  Någon slår på en koskälla och plötsligt är skolgården fylld av pojkar som spelar fotboll, och flickor som hoppar hage och rep precis som hemma.
  Ja, det är en underbar känsla när man på plats får uppleva vad vi tillsammans är med om att driva och utveckla genom Mama Zebra Memorial Fund.

Alla bilder och texter © Sven Zetterlund

Lenoi mjölkar fåren innan hon går till skolan


Det är tryggt att hålla storebror i handen på väg till första skoldagen i livet


Mama Zebra Class tillsammans med lärare, läkaren m.fl.


De första åtta åren går massajbarnen i Talek Primary School


Varje fredagmorgon inleds med sång och dans. Foto: Linda Rasmussen


Att få ersätta de enkla träskjulen med en riktig skolbyggnad kan bli fondens nästa projekt. Foto: Linda Rasmussen


Ferista Mothoni lagar varje dag majsgröt till lunch åt skolbarnen


På rasterna hoppar flickorna hopprep och pojkarna spelar boll


Mama Zebra var alltid lika populär bland flickorna i skolan